-
text
- 2009
-
2007
- quentin tarantino, "death proof"
- arcade fire, ”neon bible”
- politisk retorik och pånyttfött landskapsmåleri
- 2006
- bild
- ljud
- video
Arcade Fire, ”Neon Bible”
Ett av de senaste årens allra klarast lysande stjärnor på indiehimlen följer nu upp sitt utmärkta debutalbum Funeral från 2004 med en lite blekare historia. Låtmaterialet är långt ifrån lika direkt och hårtslående. Nyhetens behag är också definitivt borta och i nedladdningens tidevarv borde kanadensarna i Arcade Fire inte vänta tre år med att smida; järnet har svalnat.
Hade Neon Bible handlat om ett debutalbum hade det varit ett väldigt bra sådant. Men med de uppskruvade förväntningar som följer på de enorma framgångarna med debutalbumet och tre långa år sedan dess, är det dessvärre lite enklare att värja sig även mot mörka poppraliner som Black Waves/Dark Vibrations.
Efter ett par lyssningar smyger sig dock låtarna på, en efter en. Med The Well and The Lighthouse är de tillbaks i samma strålande melodiform som man vid det här laget har vant att förvänta sig.
Men både de desperata vrålen och och de upprymda ylen är som bortblåsta på skivan. Sången ligger mer i ett mellanläge över hela skivan, mer en kontrollerad Bruce Springsteen än en kaotisk Conor Oberst. Lyssnar man på (Antichrist Television Blues) finns också risken att man börjar tro att det är just Bruce Springsteens senaste man av misstag råkat laddat ner.
Martin Albinsson
Det finns inga inlägg
Info
Artist: Arcade Fire
Titel: Neon Bible
Bolag: Merge
Låtar: Black Mirror, Keep the Car Running, Neon Bible, Intervention, Black Wave/Bad Vibrations, Ocean of Noise, The Well and the Lighthouse, (Antichrist Television Blues), Windowsill, No cars go, My body is a Cage

