Quentin Tarantino, "Death proof"Historien i Death Proof är inte särskilt komplicerad: Gammal, ärrad man psykopatmördar unga, snygga tjejer i sin jävligt coola bil. Unga, snygga tjejer tar revansch i en ännu coolare bil. Och det finns inte särskilt många lager under det där heller. Men nu är det Quentin Tarantino det handlar om, och då finns det självklart ett värde även i en film i denna genre. Och det värdet stavas UNDERHÅLLNING.
Arcade Fire, ”Neon Bible”Ett av de senaste årens allra klarast lysande stjärnor på indiehimlen följer nu upp sitt utmärkta debutalbum Funeral från 2004 med en lite blekare historia. Låtmaterialet är långt ifrån lika direkt och hårtslående. Nyhetens behag är också definitivt borta och i nedladdningens tidevarv borde kanadensarna i Arcade Fire inte vänta tre år med att smida; järnet har svalnat.
Politisk retorik och pånyttfött landskapsmåleriDet är en stor spridning av både form och innehåll när Liljevalchs öppnar sin stora vårutställning. Utställningens tema sträcker sig från utlämnande måleri till ödsliga fotografier via videokonstverk, agiterande broderier och väggmålningar. Ett politiskt anslag dominerar dock.
